Category Archives: Allmänt

Allt du behöver veta om morgonpromenader

2020-08-24 | Allmänt

PWs, promenader och framförallt morgonpromenader har blivit så otroligt populära i dagens samhälle och många frågar sig om det är en fluga eller om det faktiskt är så bra som man vill tro? Jag kommer i denna artikel att redogöra för varför jag älskar morgonpromenader, men även tala om hur pass ineffektiv de är sett till hur mycket tid de kräver. Rent krasst så förbränner 60 minuters promenad i normalt tempo endast cirka 300 kcal. Tar man på sig sådana där coola powerwalkkläder och går i det klassiska hysteriska powerwalkstempot (gärna med stavar & pannlampa) samtidigt pratandes i en mobiltelefon (självklart på högtalare) kanske man kommer upp i 350-400 kcal, men inte mer.

Jämför man denna minimala energiförbrukning med till exempel att springa, cykla eller köra roddmaskin i 60 min vilket kan ge en förbrukning om hela 1000-1300 kcal. Tar vi det ännu ett steg längre och börjar räkna lite på det blir det ännu roligare. Vi tar en kvinna på 70 kg med en fettprocent på 30% (30% kanske låter högt men det är en rätt normal siffra i dagens samhälle). Hon har alltså 21 kg fett på sin kropp. Varje kilo lagrat kroppsfett innehåller 7000 kcal. Ni som är pålästa undrar nu kanske varför de inte innehåller 9000 kcal då varje gram fett innehåller 9 kcal och då borde 1000 gram fett innehålla 9000 kcal men de går åt cirka 2000 kcal att lagra in 1000 gram kroppsfett under huden och kvar blir då 7000 kcal per kilo kroppsfett.

6a0120a95a88d5970b017d3ff567e9970c-500wi

Tar man dessa 21 kg fett och multiplicerar med 7000 kcal får man fram att denna kvinna har 147.000 kcal i lagrad energi i sitt underhudsfett. Antar vi att hennes basalmetabolism är normal kommer hon att överleva i drygt 4 månader utan mat så länge hon får i sig vatten, mineraler och vitaminer, men förmodligen ännu längre. Detta underhudsfettslager har vi alla människor, en del har mindre än 30% och andra har mer än 30% men syftet är ändå detsamma – isolera oss mot kyla, skydda organen mot stötar och hjälpa oss vid svält och tider utan mat, eller så var iallafall tanken från början när våra kroppar skapades, alltså tiden innan det fanns ett 7/11 i varje gathörn där man kan fylla på sitt underhudsfettsförråd ytterligare dygnet runt, året om.

För att illustrera lite hur svårt det är att enbart använda promenader för att förbränna energi och då framförallt den energi de flesta vill förbränna med sina promenader – underhudsfettet kan vi ta detta räkneexempel. Kvinnan ovan som hade 21 kg underhudsfett, alltså 147.000 kcal tar en promenad varje dag. Denna promenad förbränner 300 kcal. Om hon inte skulle äta något och gå i ett normalt tempo om 5 km/h i timmen (alltså det tempot som förbrukar cirka 300 kcal i timmen) så skulle hon, förutsatt att hon går dygnet runt bli av med sin hela fettmassa genom att promenera nästan 3 veckor i sträck.

Nu äter förmodligen denna kvinna något varje dag vilket gör att kroppen även kommer använda den energin vilket gör att detta räkneexempel ovan är långt ifrån sanningen och får jag gissa så skulle hon nog behöva gå cirka 8 veckor i sträck för att förlora allt sitt kroppsfett. Nu klarar nog ingen människa att gå så länge i sträck utan varken mat eller sömn men ni förstår nog min poäng ändå.

burn_fat

Det enda jag ville med texten ovan var egentligen att illustrera hur enormt mycket fett vår kropp är kapabel till att lagra och hur svårt det är att bli av med den om man bara förlitar sig till promenader. Promenader är extremt kostnadseffektivt, förmodligen det mest kostnadseffektivaste sättet för vår kropp att förflytta sig från punkt a till punkt b av alla möjliga sätt som finns. Kanske om man tar på sig en flytväst och flyter längs med en ström i en kanal kan vara aningen mer kostnadseffektivt för kroppen att förflytta sig på men jag tror tyvärr inte det då vattnet förmodligen kommer vara så pass kallt att kroppen kommer öka sin förbrukning av lagrad energi för att hålla värmen uppe och därmed ökas kaloriförbrukningen.

Nu är det som tur va väldigt få människor som uteslutande förlitar sig till promenader vid viktnedgång. De allra flesta kombinerar promenaderna med styrketräning, konditionsträning, bättre kost, mer sömn och så vidare och då är promenaden ett fantastiskt komplement till en viktnedgång och något jag verkligen rekommendera. Förutom att du förbränner kroppsfett så får du även frisk luft och en chans att rensa tankarna. Det blir en fristund där du kan fokusera på din resa och din målbild.

Jag vet att många fortfarande (tyvärr) tror att det skulle vara någon skillnad att gå på morgonen jämfört med kvällen och det är beklagligt att denna myt fortfarande lever kvar 2020. Som jag förklarat tidigare förbränner en promenad cirka 300 kcal – thats it. Om du går på morgonen kommer din kropp förbränna 300 kcal. Om du går på lunchen kommer din kropp förbränna 300 kcal och väljer du hellre att gå på kvällen så kommer kroppen fortfarande att förbränna cirka 300 kcal på 60 minuters promenad. Självklart kommer substratanvändningen att skilja beroende på när på dygnet du promenerar men detta spelar ingen roll i slutändan. Det går inte att försöka lura kroppen utan använder du mer fett som energikälla vilket du gör under t.ex en morgonpromenad där du går utan mat i magen kommer kroppen kompensera detta genom att minska på fettförbränningen senare under dagen och tvärtom om du skulle gått din promenad på eftermiddagen med mat i magen.

Vissa av mina kunder jag hjälper varken hinner eller har intresse av att gå på promenad. Inga problem säger jag du kommer få samma fantastiska resultat ändå som jag får med mina kunder, det är bara att vi tar bort motsvarande kalorimängd i ditt kostschema – alltså 300 kcal. Det blir exakt samma sak. Nu vill dock de flesta kunna äta sig mätta och belåtna under en diet så majoriteten av mina kunder väljer att behålla dessa 300 kcal i sitt kostschema och ser då till att ta sig ut på en daglig promenad istället.

Nu är det självklart inte så enkelt som jag skrivit om i detta blogginlägg utan detta är en väldigt förenklad bild. Det är aldrig så att kroppen enbart använder fett utan det sker alltid en blandning av fett och kolhydratsförbränning i kroppen. Ni som vill läsa mer om detta rekommenderar jag er att googla RQ-kvoten (1)

Respiratoriska kvoten eller respirationsutbyteskvoten (eng. Respiratory Exchange Ratio – RER eller Respiratory Quotient -RQ), är ett mått på kvoten mellan inandat syre och utandat koldioxid, dvs. VCO2/VO2. Metabolismen av olika näringsämnen kräver olika mycket syre. Måttet används framför allt för att mäta vad som förbränns mest, fett eller kolhydrater, och mäts via utandningsluften vid fysisk ansträngning. Metabolismen av fett kräver mer syre än kolhydrater. Ren fettmetabolism har en RER-kvot på 0,7 medan ren kolhydratmetabolism har en RER-kvot på 1,0, så när kroppen förbränner lika mycket fett som kolhydrater hamnar RER-kvoten på 0,85. Vid en normal modern kost har de flesta en RER-kvot på 0,8 vid vila.

Genom att avdramatisera något blir det oftast lättare för människan att förstå dess innebörd. Att promenera är inget magiskt. Det är varken bättre eller sämre än att dra ned på motsvarande mängd kalorier i sitt kostschema. Jag personligen tycker dock att promenaden i sig ger mig så mycket mer än bara kaloriförbrukningen att jag aldrig skulle vilja ta bort den. Den är en del av min dagliga rutin och jag skulle sakna den enormt mycket om jag var tvungen att sluta med den.

Jag rekommenderar alla, oavsett mål med träningen att ta en daglig promenad, inte bara för att tappa fettvikt utan för att den kommer göra att ni mår så jäkla mycket bättre. När ni går är inte lika intressant som att ni faktiskt gör det. Håll ett lagom tempo, njut av den friska luften och gå i era arbetskläder till och från jobbet så att promenaden integreras i er vardag utan att bli till en belastning som tar onödig tid.

High Intensity Interval Training (HIIT)

2020-08-10 | Allmänt
long_distance_running

High Intensity Interval Training (HIIT)

HIIT har på senare tid blivit en populär träningsform mycket tack vare de hälsofördelar det kommer med men även för att vi kan få ett bra träningspass på bara några minuter.

HIIT kan kort beskrivas som en träningsform som består av korta men intensiva perioder av fysisk aktivitet, detta kan variera från 10 sekunder till 10 minuter, med ungefär 80% till 95% av vår maxpuls, med en vila mellan de intensiva intervallerna som sker passivt eller med lätt aktivt som till exempel lugn gång eller lugn jogg.

Fördelar med HIIT

HIIT träning har visat sig förbättra både aerob och anaerob träning, blodtryck, kardiovaskulär hälsa, insulinkänslighet (som hjälper de aktiva musklerna att lättare använda glukos som bränsle), kolesterol, minskat bukfett och kroppsvikt samtidigt som det kan bibehålla muskelmassa.

Av erfarenhet så vet jag att HIIT kan kopplas till maximalutmattning på så kort tid som möjligt men detta behöver inte vara sant. HIIT träning kan lätt modifieras och anpassas till tränande individer på alla olika nivåer. Det behöver heller inte vara maxlöpningar eller armhävningar och knäböj utan passet kan innehålla cykling, promenader, simning eller vad som faller dig in i smaken.

En annan fördel med HIIT träning är att det inte bara ger de hälsofördelar som är nämnda ovan eller är lätt att anpassa utan det ger även liknande effekter som uthållighetsträning. Detta beror på att HIIT träning tenderar att höjd fettförbräningen framförallt efter träningen. Perioden efter träning kallas för EPOC, vilket står för excess post-exercise oxygen consumption som på kan enkelt översättas till överskott av syreförbrukning efter träning. Detta sker generellt omkring två timmar efter träning då kroppen börjar återhämta sig. På grund utav den höga intensiteten under ett HIIT pass tenderar EPOC att öka kaloriförbrukningen med så mycket som upp till 6% till 15%.

Hur skapar du ditt eget HIIT program!

Innan du kan börja träna behöver vi utveckla ett program att följa som ska vara individualiserat. Det är det viktigt att tänka på hur långt ska träningspasset vara, hur hög intensitet, vilken frekvens av arbetsintervaller och hur lång vila vi vill ha.

Ett träningspass kan vara allt mellan åtta till trettio minuter, ännu längre om du så önskar. Intensiteten bör ligga på minst 80% av din maxpuls och detta kan mätas genom ett prat test. När intensiteten är så pass hög ska de vara svårt att hålla en konversation med din träningspartner. Vilan mellan intervallerna ska vara minst 50% av den av den tid du håller igång. Viloperioden ska vara ligga på en bekväm nivå då det är tiden du ska återhämta dig för att kunna hålla hög intensitet vid nästa intervall.

Förhållandet mellan arbete och vila är väldigt viktigt. Många studier använder sig av ett specifikt förhållande mellan träning och vila för att förbättra energisystem i kroppen. Ett exempel är 1:1 vilken kan innebära att vi tränar i 3 minuter med hög intensitet följt av 3 minuters vila. Dessa tider är bara ett exempel, det vara 2, 3, 5 minuter det väljer du själv beroende på vad du vill uppnå. 1:1 innebär att oavsett hur många minuters arbete du gör så ska du vila lika länge när intervallen är klar. En annan metod kan vara sprint intervaller. När detta utförs så ska du göra en sprint på cirka 30 sekunder i maxfart, detta följs sedan av en återhämtningsperiod på cirka fyra minuter som sedan repeteras tre till fem gånger.

HIIT träning är väldigt påfrestande för kroppen och det är därför viktigt att kroppen får återhämta sig. Börja med att träna HIIT en gång i veckan samtidigt som du fortsätter med de andra träningspassen du har planerat och när du känner dig redo för att lägga till ett till HIIT pass.

Summering

HIIT är en träningsform som alternerar mellan intensivt arbete med 80% eller mer av din maxpuls, kom ihåg att prattestet är bra för att se om du har tillräckligt hög intensitet, med lugnare perioder av vila. HIIT ökar något som kallas EPOC som betyder att du har ett överskott av syreförbrukning efter träning och detta ökar kaloriförbrukningen med upp till 6% till 15%.

Fördelar med HIIT träning förutom de hälsofördelar som bland annat blodtryck, insulinkänslighet, kolesterol, minskat bukfett och kroppsvikt och bibehållen muskelmassa och är att det är väldigt enkelt att anpassa ett träningspass efter just dina förutsättningar och mål.

Du behöver inget eller minimalt med träningsredskap för att kunna utföra ett HIIT pass. Du kan använda kroppsviktsövningar som armhävningar, knäböj, plankan, springa, hoppa hopprep eller cykla eller simning, du väljer helt själv vad du vill träna. En annan fördel är att du kan utföra det var du vill, utomhus eller inomhus, på gymmet eller hemma. Har du en stressig dag och du vet att du inte kommer hinna till gymmet så är ett 15 minuters HIIT pass ett bra lösning.

När du skapar ditt eget pass kom ihåg att tänka på träningsintensitet, träningstid, träningsfrekvens och vila. 1:1 är en bra utgångspunkt. Oavsett om du tränar i 20 sekunder eller 2 minuter se till att ha lika lång vila. Ett annat bra upplägg är tabata intervaller. Tabata intervaller är 20 sekunders hårt arbete och 10 sekunders vila, detta repeteras 8 gånger och ger en total tid på fyra minuter. Upprepa detta tre gånger för ett snabbt och effektivt träningspass.

HIIT träning har blivit mer populärt och det är förståeligt varför. Det kanske är dags att lägga till ett HIIT pass i veckan och se vad du tycker om det?

Lic. Personlig Tränare Martin ”Axon” Löwgren

Från toppform till tävlingsform med AXON

2020-08-06 | Allmänt

Att hjälpa personer som redan är i toppform komma i tävlingsform är något som alltid intresserat mig 😍
Det kanske är för att uppgiften är så utmanande. Man måste verkligen vända upp och ned på allt för att försöka hitta de små justeringarna som behövs.

I Andreas fall låg väldigt mycket i kosten och efter en analys av hans näringsintag fann vi rätt snabbt vad nyckeln var.

Resultatet lät inte vänta på sig 😁💪✨

Vilka repetioner ska man använda på gymmet?

2020-08-02 | Allmänt

Det finns nog inget område inom styrketräningen som är så hett debatterat som vilka repetioner man ska använda sig av.

1RM, eller en repetition max, är en definition inom styrketräning. Denna definition anger den belastning som krävs för att göra det möjligt att endast klara endast en repetion i en övning.

Det bästa är att variera mellan dessa i olika perioder. Styrkefas (cirka 4 veckor), tillväxtsfas (6-8 veckor) och uthållighetsfas (1-2veckor).

I bilden ovan har man på ett överskådligt sätt försöka förklara vilka repetioner som ger vad enligt den forskning som finns. Tyvärr är alla kroppar olika och jag har träffat massor av klienter genom åren som får bättre muskeltillväxt av att använda repetionsintervallet 15-20 än de fick av de klassiska 6-10 repetioner.

Det bästa man kan göra är att testa sig fram och utvärdera för när det kommer till repetioner finns det inget facit för varje enskild individ.

Musklernas funktion är att skapa rörelse

2020-07-26 | Allmänt

Istället för att prata om vilka övningar som är bra för vilka muskler skulle många ha nytta av att veta vilka rörelser en specifik muskel kan skapa.

Har man denna kunskap blir det väldigt enkelt att förstå varför en böjning av armbågsleden kommer primärt utföras av biceps brachii och varför en sträckning av arbetsleden primärt kommer utföras av triceps brachii.

Som Leg. Naprapat studerade jag medicin och anatomi under 5 år så att försöka förmedla denna komplexa info i ett blogginlägg är inte det enklaste men jag har gjort ett försök.

Det enda, absolut enda en tvärstrimmig skelettmuskel kan göra är att dra ihop sig (kontraktion). De flesta muskler löper från en skelettdel (ursprung) och fäster på en skelettdel (fäste). När muskeln drar ihop sig kommer skelettdelarna att närma sig och rörelse ske. Detta är väldigt förenklat (precis som det ska vara i en sån här artikel).

När man ska träna en muskel ska man försöka aktivera dess funktion över en led. Problemet man ofta kommer till är att flera muskler kan ha samma funktioner över samma led. Då gäller det att ha kunskapen om den enskilda muskelns funktion som man vill aktivera.

Som en grundprincip är det bästa är att konstruera ett träningsprogram där muskler som har samma funktioner över en led tränas under samma pass. Då undviker man att de övertränas och ger dem samtidigt gott om tid för återhämtning. När man sedan kommit en bit med sin träning är det däremot inte fel att träna två muskelgrupper med motsatta funktioner under samma pass, s.k antagonistträning (biceps och triceps på samma pass).

Jag vill med denna artikel beskriva de olika musklernas funktioner så att det blir lättare att förstå varför knäböj är en bra övning för framsida lår och varför olika former av roddar blir bra övningar för ryggen.

I slutändan handlar det alltid om vad muskeln kan göra för rörelse över leden och det är det jag ska gå igenom nu.

Vi börjar uppifrån och arbetar oss nedåt (OBS! Jag tar bara med de stora muskelerna som kan utveckla stor kraft över lederna, med andra ord de muskler vars tvärsnittsyta man försöker öka med sin styrketräning).

Jag tar endast upp de funktioner som är intressanta ur ett styrketräningssyfte då vissa muskler kan ha uppemot 14 funktioner. Den starkaste funktionen överst och den svagaste nederst.

m. Trapezius (Kappmuskeln)

Övre delen av muskeln (Pars descendens)

  1. För skulderbladet uppåt (Elevation av scapulae)
  2. För hela skuldran uppåt
  3. Roterar skulderbladet utåt (Lateralrotation av scapulae)

Mellersta delen (Pars transversa)

  1. Drar ihop skulderbladen (Adduction av scapulae)
  2. Roterar skulderbladet utåt (Lateralrotation av scapulae)

Nedre delen (Pars ascendens)

  1. För skulderbladet nedåt (Depression av scapulae)
  2. För hela skuldran nedåt
  3. Roterar skulderbladet utåt (Lateralrotation av scapulae)
  4. Drar ihop skulderbladen (Adduction av scapulae)

Funktioner när armen inte rör sig (s.k fixerat fäste)

  1. Lutar halsrygg/huvud åt sidan (Lateralflexion)
  2. Roterar halsrygg/huvud åt motsatt håll (Kontralateralrotation)

m. Deltoideus (Axelmuskeln)

Främmre delen (Pars anterior)

  1. För överarmen framåt (Flexion)
  2. För överarmen in mot kroppen i horisontalplanet (Horisontaladduction)
  3. Roterar överarmen in mot kroppen (Medialrotation)

Mellersta delen (Pars medialis)

  1. För överarmen ut från kroppen (Abduktion)

Bakre delen (Pars posterior)

  1. För överarmen bakåt (Extention)
  2. För överarmen ut från kroppen i horisontalplanet (Horisontalabduktion)
  3. Roterar överarmen ut från kroppen (Lateralrotation)

Rotatorcuffen

  1. Roterar överarmen ut från kroppen (Lateralrotation) Alla utom m. Subscapularis
  2. Roterar överarmen in mot kroppen (Mediallrotation) Endast m. Subscapularis
  3. För överarmen ut från kroppen i horisontalplanet (Horisontalabduktion) Endast m. Infraspinatus och m. Teres minor
  4. För överarmen in mot kroppen i horisontalplanet (Horisontaladduction) Endast m. Subscapularis

m. Pectoralis major (Bröstmuskeln)

Övre delen (Pars clavicularis)

  1. För armen framåt från en position bakom kroppen (Anteflexion)
  2. För överarmen framåt/uppåt (Flexion)
  3. För överarmen in mot kroppen i horisontalplanet (Horisontaladduction)
  4. Roterar överarmen in mot kroppen (Medialrotation)

Mellersta delen (Pars sternocostalis)

  1. För överarmen in mot kroppen i horisontalplanet (Horisontaladduction)
  2. Roterar överarmen in mot kroppen (Medialrotation)
  3. För armen in mot kroppen (Adduction)

Nedre delen (Pars abdominalis)

  1. För armen in mot kroppen (Adduction)
  2. För överarmen in mot kroppen i horisontalplanet (Horisontaladduction)
  3. Roterar överarmen in mot kroppen (Medialrotation)

Vissa anser att den övre och nedre delen inte kan utföra en horisontaladduction. Jag anser dock det.

m. Erector spinae (Ryggsträckaren)

  1. För bål och huvud bakåt (Extention)
  2. Roterar bål och huvud åt samma håll (Ipsilateralrotation)
  3. Lutar bålen åt sidan (Lateralflexion)
  4. Tippar bäckenet framåt (Ökar lordosen)

mm. Rhomboideii

  1. Drar ihop skulderbladen (Adduction av scapulae)

m. Latissimus dorsi (Stora breda ryggmuskeln)

  1. För armen in mot kroppen (Adduction)
  2. För armen bakåt (Extention)
  3. För överarmen ut från kroppen i horisontalplanet (Horisontalabduktion)
  4. Roterar överarmen inåt (Medialrotation)
  5. För skulderbladet/skuldran nedåt (Depression av scapulae)
  6. Roterar skulderbladet inåt (Medialrotation av scapulae)
  7. Lutar bålen åt sidan (Lateralflexion)
  8. Roterar bålen åt samma håll (Ipsilateralrotation)
  9. För bålen bakåt (Extention) Bilateral funktion
  10. Tippar bäckenet framåt (Ökar lordosen) Bilateral funktion

m. Teres major

  1. För armen bakåt (Extention)
  2. För armen in mot kroppen (Adduction)
  3. Roterar överarmen inåt (Medialrotation)
  4. För överarmen ut från kroppen i horisontalplanet
  5. (Horisontalabduktion)

m. Rectus abdominis (Raka bukmuskeln)

  1. Böjer bålen framåt (Flexion)
  2. Tippar bäckenet bakåt (Minskar lordosen)
  3. Ökar buktrycket (Ökar det intraabdominella trycket)

m. Obliquus externus abdominis (Yttre sneda bukmuskeln)

  1. Roterar bålen åt motsatt håll (Kontralateralrotation) Ensidig funktion
  2. Böjer bålen framåt (Flexion)
  3. Lutar bålen åt sidan (Lateralflexion) Ensidig funktion
  4. Tippar bäckenet bakåt (Minskar lordosen)
  5. Ökar buktrycket (Ökar det intraabdominella trycket)

m. Obliquus internus abdominis (Inre sneda bukmuskeln)

  1. Roterar bålen åt samma håll (Ipsilateralrotation) Ensidig funktion
  2. Böjer bålen framåt (Flexion)
  3. Lutar bålen åt sidan (Lateralflexion) Ensidig funktion
  4. Tippar bäckenet bakåt (Minskar lordosen)
  5. Ökar buktrycket (Ökar det intraabdominella trycket)

m. Transversus abdominis (Djupa magmuskeln)

  1. Ökar buktrycket (Ökar det intraabdominella trycket)

m. Biceps brachii

  1. Böjer i armbågsleden (Flexion)
  2. Roterar underarmen utåt så att tummen pekat bort från kroppen (Supination)

m. Brachialis

  1. Böjer i armbågsleden (Flexion) Påverkas inte av underarmspositionen

m. Brachioradialis

  1. Böjer i armbågsleden (Flexion) Gör detta bäst vid ett s.k Hammargrepp (Semi supination/pronation)

m. Triceps brachii

  1. Sträcker i armbågsleden (Extention)
  2. För överarmen bakåt (Extention) Endast det långa huvudet (Caput longum)
  3. För överarmen in mot kroppen (Adduction) Endast det långa huvudet (Caput longum)
  4. Roterar över ut från kroppen (Lateralrotation) Endast det långa huvudet (Caput longum)

Jag tar ej med underarmsmuskulaturen då de är 19 till antalet och skulle ta alldeles för lång tid att gå igenom.

Hälften av dessa muskler för handflatan mot underarmen (palmarflexion) och den andra hälften för handryggen mot underarmen (dorsalflexion). De hjälper även till vid biceps och triceps aktivering samt ansvarar för greppstyrkan.

Nu har vi klarat av överkroppen, dags alltså för höft, lår och underben.

m. Gluteus maximus (Stora sätesmuskeln)

  1. För låret bakåt (Extention)
  2. Roterar låret utåt (Lateraltotation)
  3. Sträcker i knäleden via tractus iliotibialis (Extention)
  4. Tippar bäckenet bakåt (Minskar svanken) Bilateral funktion

m. Gluteus medius/minimus (Mellersta och lilla sätesmuskeln)

  1. För låret ut från kroppen (Abduktion)
  2. För låret framåt (Flexion) Främmre delen
  3. För låret bakåt (Extention) Bakre delen
  4. Roterar låret in mot kroppen (Medialrotation) Främmre delen
  5. Roterar låret ut från kroppen (Laterallrotation) Bakre delen
  6. Tippar bäckenet framåt (Ökar svanken) Främmre delen
  7. Tippar bäckenet bakåt (Minskar svanken) Bakre delen

m. Iliopsoas (Höftböjaren)

  1. För låret framåt/uppåt (Flexion)
  2. Roterar låret ut från kroppen (Lateralrotation)
  3. För låret in mot kroppen (Adduction)
  4. Tippar pelvis framåt (Ökar svanken) Bilateral funktion

m. Quadriceps femoris (Raka lårmuskeln)

  1. Sträcker i knäleden (Extention)
  2. För låret framåt/uppåt (Flexion) Endast m. Rectus femoris
  3. Tippar pelvis framåt (Ökar svanken) Endast m. Rectus femoris

mm. Adductores (Ljumskmuskulaturen)

  1. För låret in mot kroppen (Adduction)
  2. För låret framåt/uppåt (Flexion)
  3. Tippar bäckenet framåt (Ökar svanken) Bilateral funktion

mm. Ishiocrurales (Baksida lår) aka Hamstrings

  1. Böjer i knäleden (Flexion)
  2. För låret bakåt (Extention) Ej m. Biceps femoris caput breve
  3. Tippar bäckenet bakåt (Minskar svanken) Bilateral funktion

m. Triceps surae (Vadmuskulaturen)

  1. Gå upp på tå (Plantarflexion)
  2. Böjer i knäleden (Flexion) Endast m. Gastrocnemius

Framsidan av underbenet och resten av fotmuskulaturen gås inte igenom i denna artikel.

Hoppas denna guide kommer hjälpa er att förstå hur de olika musklerna arbetar.

Leg. Naprapat Martin ”Axon” Löwgren