Ni som följer mig vet att jag alltid baserar mina artiklar och blogginlägg på aktuell forskning och håller mig uppdaterad med de senaste studierna inom mitt område.
Jag försöker att skriva objektivt och förmedla fakta/kunskap utan att lägga egna värderingar och åsikter i mina artiklar. Vid de tillfällen då jag väver in mina egna tankar kring ämnet, är jag alltid väldigt noga med att det tydligt framgår att det är min personliga åsikt och reflektion (längst ned i denna artikel t.ex)
Jag har valt att skriva på detta sätt för att få en bra kvalité på det jag skriver och få en ökad validitet i texterna. Detta kan vara en av anledningarna till att denna blogg blivit så omåttligt populär eftersom det uppskattas att jag skiljer på fakta/-forskning och personliga teorier.
Människor får respekt för bloggen då den är baserad på forskning och inte massa trams. Så är även fallet med denna artikel om aspartam som baseras på de senaste rönen inom forskningen kring detta.
För något år sedan samarbetade jag med Coca Cola och fick då ta del av texten nedan där deras dietist går igenom vad EFSA kom fram till den 10 december 2013. Artikeln finns i sin helhet på Coca Colas hemsida.
http://www.efsa.europa.eu/
Den 10e December 2013 släppte den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) sin mest grundliga genomgång av säkerheten av aspartam någonsin.
Genomgången genomfördes som en del av en ny utvärderingsprocess som gäller alla livsmedelstillsatser som har godkänts före januari 2009 och slutsatsen är tydlig, aspartam är säker och har förklarats säker många gånger under de senaste 40 åren av livsmedelsmyndigheter runt om i världen, bland annat av Världshälsoorganisationen.
Ordföranden för EFSA:s panel för näringstillsatser och andra livsmedelstillsatser (ANS-panelen), Dr Alicja Mortensen bekräftar detta genom att säga. ”Detta yttrande utgör en av de mest omfattande riskbedömningar av aspartam som någonsin genomförts. Det är ett steg framåt för att stärka konsumenternas förtroende för det vetenskapliga underlaget för EU:s system för livsmedelssäkerhet och regleringen av livsmedelstillsatser”.
http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/3496.htm
Då över 50 % av Sveriges befolkning antingen är överviktiga eller feta kan lågkalori- och kalorifria sötningsmedel som aspartam vara ett enkelt alternativ till kalorigivande sötningsmedel, som till exempel socker, och därmed vara en bidragande faktor till en viktminskning eller en hjälp i viktstabilitet. Dessutom uppskattar International Diabetes Federation att antalet personer med diabetes kommer att stiga till 592 miljoner år 2035 och sötningsmedel kan spela en viktig roll i att förebygga och hantera diabetes. Att ersätta socker med sötningsmedel kan ge människor med diabetes ett större utbud av livsmedel och det ger dem möjlighet att njuta av sötsmakande mat utan oro för deras blodsocker.
Aspartam används i många vanliga livsmedel och drycker och finns i många av våra lågkalori- och kalorifria drycker över hela världen. Det är en del av vår strategi för att uppnå vårt globala åtagande att erbjuda valmöjlighet för våra konsumenter och hjälpa dem att leva ett hälsosammare och mer aktivt liv.
Du kan hitta mer information om processen och yttrandet från EFSA här och mer information om sötningsmedel via www.omsotningsmedel.se.
Vad är aspartam?
Aspartam är ett kalorilågt sötningsmedel som är 200 gånger sötare än socker. Det är godkänt i mer än 120 länder och används i över 6000 livsmedel och drycker i över 30 år.
Vad är det gjord av?
Aspartam är sammansatt av två aminosyror, asparginsyra och fenylalanin, vilka är viktiga byggstenar för många proteiner och som finns naturligt i proteinrika livsmedel som ägg, kött och nötter. När aspartam bryts ner i kroppen bryts det ner till asparaginsyra, fenylalanin och metanol. Mängden av dessa ämnen som man får från en burk aspartamsötad dryck är mycket mindre än vad du får av ett flertal andra livsmedel, bland annat mjölk, kött och torkade bönor.
Till exempel, en portion av lättmjölk ger ungefär sex gånger så mycket fenylalanin och 13 gånger mer asparaginsyra än en motsvarande portion av en dryck sötad med 100 % aspartam. Likaså en portion tomatjuice innehåller ungefär sex gånger mer metanol än en motsvarande portion av en aspartamsötad dryck.
Kan alla äta det?
Aspartam är säkert för användning av nästan alla befolkningsgrupper, däribland barn, personer med diabetes, och kvinnor som är gravida eller ammande. Det enda undantaget är att personer som är födda med fenylketonuri (PKU) inte kan metabolisera fenylalanin och därför bör undvika aspartam. Reglerna i de flesta länder kräver att livsmedel och drycker som innehåller aspartam bär ett uttalande på etiketten som informerar personer med PKU till förekomsten av fenylalanin.
Är aspartam säkert?
Aspartam är ett högintensivt sötningsmedel som är ca 200 gånger sötare än socker, det betyder att vi endast behöver ha i en väldigt liten mängd för att det ska smaka sött, och detta gör det möjligt för oss att kunna erbjuda drycker som smakar gott men utan kalorier. Aspartam är en av de mest studerade livsmedelsingredienser som används idag; över 200 studier har bekräftat dess säkerhet, det är tillåtet att användas i mer än 100 länder och det har använts i livsmedel och drycker över hela världen under mer än 30 år. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har gått igenom det vetenskapliga underlaget kring aspartam och kommit fram till att det är säkert för konusmtion. Läs gärna mer här om det.
Sötningsmedel och påverkan på aptiten?
Årtionden av forskning på människor har visat att sötningsmedel är ett utmärkt alternativ att ersätta socker med och att det inte ”lurar” hjärna att äta mer eller gör att människor går upp i vikt. För mindre än ett år sedan gick Professor Drewnowski igenom det vetenskapliga underlaget gällande just detta (länk) och kom fram till att det finns inget som tyder på att söt smak, det vill säga varken socker eller sötningsmedel, gör en hungrig eller ökar önskan att äta. Forskning från CHOICE (Choose Healthy Options Consciously Everyday) publicerade i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Clinical Nutrition (länk) i mars 2013 tydliga bevis för att ”drycker med sötningsmedel är en bra alternativ för de som vill gå ner i vikt och arbetar för att införa en varaktig förändring i sin kost och livsstil”. Dessutom i en studie av Sigman et. al. (länk)på över 9000 personer, fann de att personer som använder mat och dryck med sötningsmedel åt generellt en bättre kost med mer vitaminer och mineraler, samt FÄRRE kalorier än de som inte konsumerade sötningsmedel. Snarare verkar ersättning av socker med sötningsmedel vara positivt för en viktreduktion, detta visas inte minst i den senaste rapporten om Mat vid Fetma från SBU (länk) (Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering) uttrycker författarna att” Det finns ett måttligt starkt vetenskapligt underlag för att drycker sötade med aspartam, i jämförelse med drycker ej sötade med aspartam leder till en viktminskning hos personer med fetma”.
Referenser om sötningsmedel
MINA EGNA TANKAR OCH SLUTSATSER
Min egen slutsats är således att om någon på gymmet påstår att sötningsmedel är farligt eller att skvallerblaskan nummer ett: Aftonbladet skriver att sötningsmedel är farligt, så har det liksom inget värde -utan det är vad forskningen säger som faktiskt betyder något.
Alla har alltid egna teorier om kost, träning, tillskott och sötningsmedel och det är givetvis inget fel i att ha teorier – men det blir fel när man försöker omsätta sina egna teorier till sanningar och påstår saker som faktisk saknar grund i forskningen.
Jag ser väldigt ofta detta när det gäller just sötningsmedel. Det blir nästan alltid en diskussion exempelvis när någon i sällskapet beställer in en Coca Cola Zero vid en middag, frukost, restaurangbesök eller liknande. Där någon då påstår att det inte är nyttigt med sötningsmedel och så är diskussionen i full gång.
Man bör då vara källkritisk och fråga sig hur många av de som säger dessa saker egentligen har koll på vad sötningsmedel faktiskt gör med kroppen och vad socker gör? Ett för stort sockerintag vet forskarna idag leder till flera allvarliga komplikationer/sjukdomar men ändå väljer många att dricka läsk baserad på socker framför läsk baserad på sötningsmedel.
Okunskap är vår tids största fiende och det är skrämmande hur pass många felaktiga teorier som sprids genom sociala medier/arbetsplatser/gym. Och just nu är sötningsmedel ett hett diskussionsämne med många missuppfattningar då kunskapsnivån om vad som faktiskt gäller är mer eller mindre obefintlig.
Ska man lyssna på andras idéer, bör man alltså först göra en bedömning av trovärdigheten av påståendet och endast ta till sig tillförlitlig fakta som bygger på forskning och inte massa personliga teorier.
Jag tycker i grund och botten att man ska hålla sig till vanligt kranvatten men om jag ibland vill lyxa till det och dricka en god måltidsdryck väljer jag alltid en coca cola baserad på sötningsmedel framför en baserad på socker då jag vet att sötningsmedel inte är farligt.
Mitt råd till er läsare är att göra ert val baserat på vad ni faktiskt själva anser vara korrekt. Antingen går ni på vad forskningen säger och litar på den eller så går ni mot forskningen och gör ert val baserat på vad ni själva tror, har hört eller liknande. Valet är ert.
Lic. Personlig tränare / Leg. Naprapat / Lic. Kostrådgivare
