Varför man ont i bröstkorgen?

2012-02-21 | Allmänt

I min första del av artikelserien ”Varför får man ont?” gick vi igenom axelledens anatomi, skadepanorama och hur man undviker att få ont i den. Artikeln fick väldigt bra respons och kan läsas i sin fullhet nedan via denna länk.

I denna artikel är temat bröstkorgen och med detta menar jag inte bara själva bröstet (bröstmuskeln) utan även bröstbenet, revbenen, ryggraden med mera. Jag kommer som vanligt inte bara fokusera på gymrelaterade bröst (bröstkorgs) skador utan även generellt gå igenom varför vi människor får ont i vår bröstkorg. Jag kommer blanda anatomisk fakta med personliga reflektioner och på bästa sätt försöka ge en så korrekt bild som möjligt.

Bröstkorgen eller Thorax som den benämns på medicinskt fackspråk är den vitala skelettkonstruktion som omger flera utav kroppens viktigaste organ. Den utgör muskelfäste för massor av muskler och fungerar även som ursprung och fäste för revbenen. I mitten på framsidan sitter bröstbenet fast förankrat och på baksidan löper ryggraden. Det är mellan dessa två strukturer som revbenen löper och tillsammans med bröstben/ryggrad bildar människans bröstkorg.

Jag ska inte orda så mycket mer om revebenen eller ryggraden och dess anatomi då det kanske inte är så intressant att läsa om. Vad som kan vara intressant att veta är dock att revbenen rör sig uppåt/utåt vid inandning och nedåt/inåt vid utandning, att skulderbladet endast ”sitter fast” på bröstkorgen genom muskelkraft samt att formen på bröstkorgen (och hur musklerna urspringer från den) kan se väldigt olika ut och de styrs av genetiken.

Jag har nedan tagit upp de vanligaste orsakerna till smärta i någon del av bröstkorgen. Bland dessa finns gymrelaterade orsaker med men som ni kommer se så går det att få ont i bröstkorgen av andra anledningar än bara styrketräning.

  1. Dålig hållning.
  2. Överbelastad muskulatur.
  3. Stress.
  4. Muskelbristning i stora bröstmuskeln.
  5. Muskelbristning i ryggmuskulaturen.
  6. Tietzes syndrom/Osteokondrit.
  7. Ligamentruptur.
  8. Ryggradslåsning.
  9. Revbenslåsning.
  10. Revbensfraktur
  11. Scheuermanns sjukdom.
  12. Bechterews sjukdom.
  13. Pneumothorax*
  14. Lungkontusion*
Okomplicerade thoraxskador (t.ex revbensfrakturär) relativt vanliga inom idrotten vanliga medan allvarliga thoraxskador* är sällsynta om det inte förekommer högenergivåld (tackling i hockey eller trafikolycka). Vid sådana trauman bör man alltid snabbt utesluta allvarliga thoraxskador, eftersom dessa kan vara livshotande. Oftast räcker det dock med en klinisk undersökning för att avgöra om det förekommer en allvarlig skada men detta avgör den medicinskt ansvariga personen på plats.

Man ska ALLTID ringa 112 om man

  • har en kraftig smärta eller obehaglig känsla i bröstet som inte försvinner inom en kvart
  • har bröstsmärtor och samtidigt är andfådd, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag.

Här nedan kommer nu listan på de vanligaste orsakerna till bröstkorgssmärta.

DÅLIG HÅLLNING

Ja detta är faktiskt den vanligaste orsaken till smärta i någon del av bröstkorgen. En för svag rygg, en för stark bröstmuskel eller en för underrörlig ryggrad är bara några av förklaringarna till att problem kommer uppstå i bröstkorgen och ge diverse symptom på såväl framsida, utsida och baksida. Detta är dock såklart helt ofarligt och löses enkelt genom att ett träningsprogram med fokus på hållningen tas fram till den drabbade personen.

ÖVERBELASTAD MUSKULATUR

Förutom de stora musklerna (bröstmuskeln, stora breda ryggmuskeln etc) fäster och urspringer massor av mindre muskler på bröstkorgen. Mellan varje revben löper det dessutom småmuskler och alla dessa inklusive de stora musklerna kan överbelastas av flera olika anledningar. Detta är även de helt ofarligt men man bör ändå utreda varför de överbelastas och därifrån lägga upp en behandlingstrategi.

STRESS

Ska inte orda allt för mycket om detta men är det något stress gör så är det att ge ett lättare obehagligt tryck över bröstet och jag behandlar bort stress genom att ge ut avslappningsövningar och försöka motivera till någon form av fysisk aktivitet.

MUSKELBRISTNING I STORA BRÖSTMUSKELN

Om en muskel belastas mer än vad den är tränad för kan den gå sönder. Alla bröstövningar (och iofs även andra övningar) kan ge s.k muskelbristningar (rupturer) i stora bröstmuskeln om de utförs felaktigt eller körs för tungt. Man måste skilja på total ruptur och partiell ruptur. Vid en total ruptur går muskeln helt enkelt av och man kan då inte spänna muskeln överhuvudtaget. Vanligare är det att man drar av muskeln delvis, en så kallad partiell ruptur och då kan man spänna muskeln men det gör såklart väldigt ont. Behandling av muskelbristningar sker genom avlastning, akutbehandling genom den s.k PRICE-metoden och efter 1-3 dagar påbörjas en aktiv rehabiliteringsprocess som beroende på storleken av skadan tar olika lång tid.

MUSKELBRISTNING I RYGGMUSKLERNA


Latissimus dorsi, teres major, rhomboideii major/minor, trapezius, erector spinae med flera fäster alla med någon del på bröstkorgen/ryggraden och kan precis som stora bröstmuskeln gå sönder. Hur den går sönder och vad man gör med problemet följer samma regler för stora bröstmuskeln.

TIETZES SYNDROM/OSTEOKONDRIT


Tietzes syndrom/Osteokondrit är ett lokalt smärtsyndrom i broskskivan i förbindelsen mellan revbenet och bröstbenet. Man vet inte riktigt orsaken till detta men personer med dålig hållning, våld mot bröstkorg, överbelastning av bröstmuskler men även stress kan utlösa besvären. Det finns även en oklar inflamatorisk genes som man inte riktigt kan förklara. Symptomen domineras av en tryckömhet över bröstbenet som i början upplevs som brännande men som sedan övergår till en kronisk molande värk. Prognosen är god om rätt avlastning och behandling ges i tid.

LIGAMENTRUPTUR


Människan har 12st revben på varje sida (sammanlagt 24st) av kroppen och mellan alla dessa löper det ligament (ledband). Det löper även ligament på andra ställen i bröstkorgen för att främja stabiliitet. Alla dessa kan gå sönder likt en muskel. Detta är dock inget man kan behandla på samma sätt som för muskler utan man brukar säga att det självläker och att man ska träna på som vanligt men inte provocera fram smärta.

RYGGRADSLÅSNING


Varje ryggradskoto ledar mot en ovanförliggande och en nedanförliggande kota och dessa kan drabbas av en s.k segmentell dysfunktion (låsning). Man vet inte till 100%  varför människor får låsningar i ryggraden trots att människor dagligen får detta. Vanligaste är en fysisk överbelastning men även en stillasittande position där ryggen aldrig får chans till rörelse kan utlösa låsningar. Symptomen upplevs ofta som lokal smärta med smärta vid en specifik rörelse t.ex rotation åt höger. Detta behandlas effektivt av en naprapat/kiropraktor eller en sjukgymnast med OMT/OMI vidareutbildning genom s.k manipulation (knäcker ryggen i folkmun) eller mobilisering (lättare form av knäckning). Ges dock inga adekvata råd till patienten med hemövningar och korrekt arbetsposition tenderar dock problemet att återkomma så att bara ”knäcka” bort låsningen är ingen långvarit lösning.

REVBENSLÅSNING


Precis som i ryggraden så ledar revebenen mot varandra och dessa kan ”låsa sig”. Smärtan i dessa sitter dock mer längs utsidan av bröstkorgen (där revbenen löper) och inte i själva ryggrad. Prognos och behandling är detsamma som för ryggradslåsningar.

SCHEUERMANNS SJUKDOM

Scheuermanns sjukdom är en inflamatorisk sjukdom med en genetisk komponent som gör att kotorna inte växer normalt utan kilformas och ger tendens till stelhet i ryggraden, smärta och oftast en karakteristisk puckelrygg. För mer info googla Scheuermanns sjukdom.

BECHTEREWS SJUKDOM


Bechterews sjukdom är en ärftlig kronisk reumatisk sjukdom som primärt engagerar korsbenslederna, ryggrad samt lederna mellan revbenen och ryggraden. Sjukdomen startar ger ofta först diffus värk och stelhet som senare övergås i inskränkt rörlighet i de affekterade områdena. Jag misstänker ofta Bechterews om en man under 40 vaknar frampå morgontimmarna med värk och stelhet i ryggen som förbättras av fysisk aktivitet. För mer info googla Bechterews sjukdom.

PNEUMOTHORAX


Pneumothorax är ett tillstånd efter t.ex revbensfraktur, trauma där luft har kommit in i lungsäcken eller till följd av kronisk lungsjukdom. Tillståndet försvårar andningen och kan men behöver inte ge smärta. Mindre skador kan läka spontant med större kan kräva kirurgi. Tillståndet kan vara livshotande.

LUNGKONTUSION


Vid trubbigt våld mot bröstkorgen med eller utan skada på bröstkorgsväggen/revbenen kan det uppstå en skada på lungvävnaden med ökad vätskeansamling och blödning som leder till andningssvårigheter och syrebrist. Tillståndet kan vara livshotande och behandlas av läkare.

Har du inte varit med om en allvarlig olycka eller blivit tacklad in i sargen under en hockeymatch och har svårt att andas är de allra flesta bröstkorgssmärtor helt ofarliga och har god prognos. Gå dock inte för länge med ett problem och låt det utvecklas till något kroniskt utan sök hjälp i tid för snabbare återgång till gymmet, idrotten eller arbetslivet.

Ta hand om er och nästa gång går vi igenom varför man får ont i ryggen.

/Axon
martin@idrottsskadecenter.com
www.martinlöwgren.se

LEG. NAPRAPAT | LIC. PERSONLIG TRÄNARE | LIC. KOSTRÅDGIVARE

 


www.idrottsskadecenter.com

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.