Varför får man ont i axlarna?

2011-01-22 | Allmänt

Här kommer nu första delen i min artikelserie om varför man får ont som jag skriver för Fitnessguru.se

Att få ont i axlarna är extremt vanligt bland styrketränande individer. Det har sina naturliga förklaringar då flertalet av de vanligaste axelövningarna som finns med i flera styrketräningsprogram har enormt hög skaderisk (hantellyft framåt, drag till hakan, press bakom nacke m.fl.).

 

Förutom detta slarvar majoriteten med sin rotatorcuffträning vilket gör axelleden än mer instabil och lättare drar på sig diverse överbelastnings- och inklämningssyndrom.

 

I denna artikel kommer jag dock inte bara fokusera på gymrelaterade axelskador utan lite generellt varför vi människor får ont i våra axlar/skuldror. Jag kommer blanda anatomisk fakta med personliga reflektioner och på bästa sätt försöka ge en så korrekt bild som möjligt.

 

Människans axel bildas egentligen utav tre helt separata leder. Vi har leden mellan nyckelbenet och skulderbladet (Ac-leden), leden mellan nyckelbenet och bröstbenet (Sc-leden) och leden mellan överarmsbenet och skulderbladet (Gh-leden).

 

Rent anatomiskt är det leden mellan överarmsbenet och skulderbladet (Gh-leden) som man primärt anser som själva axelleden men utan de andra lederna kommer axeln/skuldran inte att fungera vilket gör att de ofta benämns tillsammans när man pratar om axeln och dess skador.

Anatomi

 

Eftersom de allra flesta skadorna drabbar leden mellan överarmsbenet och skulderbladet (Gh-leden) kommer jag fokusera på att gå igenom dess anatomi lite extra. Gh är en forkortning för glenohumera. Jag kommer i denna artikel referera till Gh-leden som axelleden.

 

Axelleden är en kulled vilket betyder att den i stort sett kan röras i alla olika riktningar (jämför med fingerlederna som är rena gångjärnsleder och endast kan böjas och sträckas). Axelleden är kroppens rörligaste led men skuldrans rörelser sker inte bara i axelleden, utan även i nyckelbenets leder tack vare att skulderbladet kan röras. Om inte skulderbladet rörs kan man inte lyfta armen ovanför huvudet och nu kanske ni förstår varför man ofta tar med Ac-led och Sc-led som delar av axelleden.

 

Det är just bristen på ledband och kravet på stor rörlighet samtidigt som man vill ha stabilitet som utgör axelledens grundproblematik då dessa är svåra att förena. Antingen har man en led med många starka ledband och lite rörlighet ex. höftleden eller så har man en led med få svaga ledband och stor rörlighet som axelleden.

 

Jämför man just axelleden med höftleden (art. coxae) så ser man ett par stora skillnader. Höftleden är kroppens största, stabilaste och mest slitstarka led. Den ska orka bära upp hela kroppens tyngd samtidigt som den ska medge rörelse. Musklerna här är därför stora, stabila och stryktåliga. Ledbandsapparaten är enormt slitstark och risken att leden hoppar ur led (luxerar) är i stort sett obefintligt. I axelleden däremot är belastningen i vardagen sällan särskilt stor förutom när man arbetar statiskt eller har jobb där man arbetar mycket med armarna ovanför huvudhöjd. Kroppen har därför inte installerat så värst mycket ledband utan löst problemet genom att ersätta ledbanden med muskler.

 

Genealiskt kanske många av er läsare nu tycker och jag håller med er. Det är verkligen smart men tyvärr krävs det att musklerna är vältränade, välkoordinerade och vet vad de ska göra för att de ska kunna fungera som ledband och tyvärr fallerar detta väldigt ofta i just axelleden då. Jag kommer nu snabbt gå igenom vad detta muskelarrangemang kallas, vad det har för funktion och varför man har stor nytta av att träna det.

 

För att kompensera bristen på ledband i axelleden har kroppen löst detta på ett mycket finurligt sätt och det hela stavas rotatorcuffen. Rotatorcuffen är ett muskelarrangemang bestående av fyra muskler som alla fungerar som axelledens egna aktiva ledband. Deras huvuduppgifter är utåt- och inåtrotation i axelleden samt att hålla ledhuvudet mot axelledens ledpanna. Beroende på vart musklerna sitter kan dom förhindra olika rörelse av ledhuvudet och på så sätt ytterligare minska risken att leden hoppar ur led . Jag kommer inte att gå in på vilken rörelse varje specifik muskel kan förhindra genom sin fiberriktning då det enligt mig är överkurs, utan jag kommer istället förklara vilka rörelser de kan framkalla när de kontraheras.

 

Rotatorcuffen är ett försvenskat uttryck av engelskans ”rotatorcuff”. ”SITS-muskulaturen” är den svenska benämningen och ni kommer alldeles strax förstå varför den heter så.

 

 

M. Supraspinatus urspringer från skulderbladets övre horisontella rand (fossa supraspinata scapulae) och fäster in högst upp på den yttre skrovliga knölen på överarmsbenet (tuberculum majus humeri). Muskelns funktioner är att föra armen utåt de första 30-40 graderna (abduktion) samt utåt (lateral) rotera armen i axelleden (art. humeri).

 

M. Infraspinatus urspringer från skulderbladets bakre yta (fossa infraspinataa scapulae) och fäster in precis nedanför M. supraspinatus. Muskelns funktioner är att utåt (lateral) rotera armen samt föra armen bort från kroppen i ett horisontalläge (horisontalabduktion) i axelleden (art. humeri),

 

M. Teres minor urspringer från skulderbladets bakre yttre kant (margo lateralis scapulae) och fäster in precis nedanför M. infraspinatus. Muskelns funktioner är att föra armen in mot kroppen (adduktion), föra armen bakåt (extention) samt utåt (lateral) rotera armen i axelleden (art. humeri).

 

M. Subscapularis skiljer sig mot dem andra då den urspringer på framsidan av skulderbladetsyta (fossa subscapularis) och fäster in på överarmsbenets inre skrovliga yta (övergången mellan tuberculum minus och crista tuberculi minoris). Muskelns funktioner är att inåt (medial) rotera samt föra armen in mot kroppen i ett horisontalläge (horisontaladduction).

 

Rotatorcuffen är aktiv så fort vi rör på armen. Lyfter vi armen utåt spänner en muskel upp ledkapseln och en annan drar ledhuvudet (caput humeri) mot ledpannan. Musklerna arbetar tillsammans som en enhet och fungerar som aktiva ledband. Med det menas att de förhindrar leden från att gå ut i några ytterlägen och skada sig. I de flesta andra leder finns det specifika ledband som bara har som funktion att sitta där och förhindrar en viss rörelse.

 

Det är när denna muskelgrupp inte fungerar som den ska som de allra vanligaste icke akuta axellbesvären uppstår.

 

VARFÖR FÅR MAN ONT I AXLARNA?

 

Det finns egentligen två sätt att få ont i axlarna. Antingen är man med om en olycka/trauma där axeln skadas eller så utsätter man sin axel för felaktig belastning/överbelastning. En vältränad axel med en stark rotatorcuff klarar väldigt mycket belastning men en svag axel med en dåligt tränad rotatorcuff kommer lättare dra på sig diverse skador. Detta gäller såklart andra leder också. Knäleden klarar vardagen och idrottandet mycket bättre om den avlastas av starka lår och höftmuskler.

 

När det kommer till axelskador som inte är akuta är det allt som oftast något som kläms in, svullnar upp eller inte fungerar som det ska och som leder till smärta. Vad exakt det är inte alltid det lättaste att säga då axeln har väldigt många strukturer som kan göra ont men med en noggran undersökning där undersökaren verkligen utför alla de diagnostiska tester som finns missas ytterst sällan diagnosen.

 

Jag kommer nu gå igenom de olika axeldiagnoser som finns. Jag nämner dem i hur vanliga de är.

 

AKUTA SKADOR

 

Akuta axelskador är relativt ovanliga inom gymvärlden men förekommer frekvent inom idrotter med risk för fall och kollisioner. Beroende på den skadades ålder och typ av trauma finns det mer eller mindre vanliga diagnoser. Listan nedan är iallafall de vanligaste oavsett genes, ålder eller kön.

 

  1. Nyckelbensfraktur.
  2. Skador på leden mellan nyckelbenet och skulderbladet.
  3. Främre axelluxation (axeln hoppar ur led framåt).
  4. Muskelbristning i någon av de ingående musklerna i rotatorcuffen.
  5. Frakturer.
  6. Sc-leds luxation (leden mellen nyckelbenet och bröstbenet går ur led).
  7. Bakre axelluxation (axeln hoppar ur led bakåt).
  8. Plexusskador (skada på nervflätan plexus brachialis).
  9. Kärlskada.

 

95% av dessa skador kräver läkarkontakt och i vissa fall även operation. Jag kommer inte gå in för djupt i någon av dessa då detta som ni förstår inte ligger inom mitt område. Jag träffar patienterna efter de opererats eller när det på annat sätt redan diagnosticerats av sin doktor och då är det rehab/fysisk behandling som gäller där jag agerar naprapat i annat fall träffar jag dem INNAN de skadorna uppstått och kan på så vis förhindra dess uppkomst genom rätt träning.

 

Det viktigaste i akutskedet är att skilja på fraktur och mjukdelsskada med dislokation av leden samtidigt som kärl och plexusskador måste uteslutas. När allt detta är gjort och inget är brutet eller liknande remitteras patienten ofta till mig men som sagt primärkontakten sker med läkare varvid jag inte går in djupare på någon specifik diagnos.

 

ICKE AKUTA SKADOR

Icke akuta axelskador/axelbesvär är den helt överlägset största orsaken till kontakt på min idrottsklinik. Säkert 50% eller mer av de patienter jag dagligen tar hand om har besvär i just sina axlar. Efter detta kommer rygg, knä och höft.

 

Smärttillstånd i axeln utan trauma (akut skada) beror alltid på antingen överbelastning, muskulär obalans eller instabiliet. I vissa fall kan alla tre geneserna vara med i sjukdomsbilden. Även här spelar det roll vilken idrott, hur gammal man är samt om man är man eller kvinna in på vilken skada som är vanligaste. Listan nedan är iallafall de vanligaste oavsett genes, ålder eller kön.

 

  1. Posttraumatisk axelistabilitet (instabilitet orsaked av att axeln hoppat ur led vilket gör att axeln fortsätter hoppa ur led).Labrumskada/SLAP-skada (skada på axelledens menisk).
  2. Multidirektionell instabilitet (instabilitet i flera olika rörelseplan).
  3. Subacromiellt smärtsyndrom (inklämning av diverse strukturer inuti axeln).
  4. Muskelbristning i någon av de ingående musklerna i rotatorcuffen.
  5. Recidiverane bakre axelluxationer (axeln fortsätter hoppa ur led bakåt).
  6. Acromioklavikularledsartros (ledsjukdomen artros i leden mellan nyckelbenet och skulderbladet).
  7. Entrapment av n. suprascapularis (inklämning av nerven suprascapularis).
  8. Radikulära smärtor från nacken (refererad smärta från en nackskada vilket gör att smärtan upplevs i axeln).
  9. Adhesiv kapsulit (frozen shoulder).

 

Det kan låta som att det finns hur många axelskador som helst och precis så är det. Det är en undersökares mardröm att diagnosticera men som tur är så är behandlingen nästan likadan för alla dessa diagnoser. Som ni säkert märker beror nästan alla dessa diagnoser på någon form av obalans. Antingen muskulär eller orsakad av ledbandssvikt och därför är behandling just fysisk rehabilitering i form av träning.

 

Man börjar aldrig att behandla en icke akut axelskada/smärtproblematik med operation utan man testar alltid minst 8-12v fysisk rehabilitering innan man överväger en kirurgisk utväg. Även för lite allvarliga diagnoser som 1, 2, 3, 6, 8, och 9 (10 ska alltid erbjudas operation direkt) börjar man först med fysisk rehabilitering och det av den enkla anledningen att det är det som 9/10 gånger funkar allra bäst.

 

Att i en sån här artikel skriva ut en generell rehab som ska fungera för alla er läsare är inte bara oseriöst utan skulle dessutom inte fungera rent praktiskt då man först måste undersöka en patient innan man kan ställa en diagnos. En komplett axelundersökning innehåller cirka 20-30st stycken axeltester och tar cirka 20 min genomföra så att diagnostisera axlar över internet är inte att rekommendera.

 

Vad jag däremot kan göra är att informera om axelskador och vad man bör göra för att bli av med dem. Som jag förklarat i artikeln är behandlingen av icke akuta axelskador/besvär alltid konservativ. Konservativ betyder att man behandlar med sjukgymnastik, styrketräning, rörelseträning, smärtstillande, avlastning med mera.

 

Behandlingen ska utföras av personer med stor kunskap och erfarenhet av detta och på mottagningar som specialinriktat sig på idrottsskador. Att som patient bara få en diagnos och sen ett papper i handen med lite enklare rehabövningar kommer inte lösa problemet utan allt som oftast bara göra det värre. Tyvärr är det senare alternativet det allra vanligaste då det inte är så resurskrävande och inte heller särskilt dyrt för varken kliniken samtidigt som man får in full patienttaxa.

 

Jag tycker dock att det är grovt tjänstefel att bara dela ut en lapp med övningar till en patient och det vet jag att många av mina kollegor också tycker men ändå är det tyvärr det vanligaste.

 

Har ni ett axelproblem så var inte rädda att kontakta en naprapat/sjukgymnast i eran närhet men gör mig en tjänst, välj en som ni känner förtroende för och som ni vet arbetar mycket med just axelproblem då det inte är det allra enklaste att diagnosticera, behandla eller rehabilitera

 

Hur exakt en rehabilitering går till styrs av diagnos, patientents ålder, mottaglighet, hur länge hon/han haft skadan m.m. Av dessa anledningar blir ter dig sig inte bara mycket svårt utan felaktigt att ge ut generella tips om hur man rehabiliterar en axelskada online. Man kan dockpå ett enklare vis generella tips och riktlinjer hur man ser till att dessa vanliga skador aldrig uppstår – Så kallad pre-hab. Det är precis detta ämne nästkommande artikel kommer handla om. – Hur du tränar dina axlar på det effektivaste sättet samtidigt som du förebygger vanliga axelskador.

/Axon
martin@idrottsskadecenter.com
www.martinlöwgren.se

LEG. NAPRAPAT | LIC. PERSONLIG TRÄNARE | LIC. KOSTRÅDGIVARE

 

 

One thought on “Varför får man ont i axlarna?

  1. […] Vill du läsa mer om axelns anatomi, hur du kan undvika skador m.m. kan jag varmt rekommendera Martin ”Axon” Löwgrens blogg och hans artiklar om just axelträning http://axonblogg.se/varfor-far-man-ont-i-axlarna/ […]

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.

Error: Access Token is not valid or has expired. Feed will not update.
This error message is only visible to WordPress admins

There's an issue with the Instagram Access Token that you are using. Please obtain a new Access Token on the plugin's Settings page.
If you continue to have an issue with your Access Token then please see this FAQ for more information.