Blir barn hyperaktiva av socker?

2016-09-12 | Kostartiklar

candyboy_wide-e7462d8fce86265e0250a329a8c7e2040b0df017-s900-c85

Att barn blir hyperaktiva är något som många föräldrar kan hålla med om, men frågan är om det verkligen kommer från sockret? Kan det vara så att barn blir hyperaktiva av socker eller är det omgivningen som gör barn hyperaktiva. Då socker i form av godis, chips, glass eller liknande ofta förekommer vid kalas eller andra tillställningar finns det en risk att det kanske inte är socker i sig är boven. Kan det vara så att barn får mer energi när de är runt sina vänner och de andra roliga aktiviteterna som de omringas av?

På samma sätt som skröna att vi “måste” vänta 30 minuter efter att vi har ätit innan vi kan bada har kopplingen mellan socker och hyperaktivitet levt vidare. Det är inget lustigt i sig då barn generellt har mer energi när socker intas men detta betyder inte att det behöver vara sant.

Att snabbt dra slutsatsen att det ena orsakar det andra är något som sker allt för ofta. Ett exempel kan vara att om fler personer skadas när det är varmt ute och fler personer äter glass när det är varmt ute betyder inte det att personer som äter glass blir aggressiva och börjar skada folk.

På samma sätt kommer inte barn bli hyperaktiva då de äter socker. Barn får mer energi tack vare deras omgivning. Kalas, nöjesparker och julafton innehåller för de flesta någon form av socker men kalas innehåller också vänner och aktiviteter, nöjesparker innehåller karuseller och julafton innehåller presenter.

Via studier som har tagits fram så kan vi se att det är inte barnen som är hyperaktiva utan det är föräldrarna som förväntar sig att sina barn kommer vara hyperaktiva när det har ätit någon form av socker.

Dessa studier innehållande totalt 48 barn mellan åldrarna tre till tio skulle delas in i tre olika grupper och äta tre olika dieter. En diet innehöll mycket socker, en annan diet innehöll sötningsmedlet asprtam och den sista dieten innehöll sackarin och detta skulle följas i nio veckor.

För att inte studien skulle påverkas av några faktorer så tömdes familjernas kök på mat och för att istället få mat hemlevererat till dem istället. Forskarna nämnde heller inte vilken diet familjerna skulle få följa utan sa att det skulle få testa alla tre med ett tre veckorsintervall.

Under dessa nio veckor var barnen tvungna att genomgå en mängd olika tester för att se hur eller om deras beteende och prestation förändrades under studiens gång. Barnen utförde kognitivatester, beteendetester, kunskapstester samt intervjuer där föräldrarna också skulle medverka vid.

När sedan utvärderingen gjordes kunde forskarna inte se några signifikativa skillnader. Utan att de kunde konstatera att socker inte hade påverkat barnens beteende eller intellekt. Den skillnad de kunde se var att de barn som följde dieten innehållande socker hade i snitt ätit mer kalorier än de barn som följde någon av de andra dieterna.

Det som var mer intressant var hur föräldrarna upplevde sina barn när de trodde att de hade ätit socker. De visade sig att när föräldrarna trodde att barnet hade fått socker så antog de att barnet skulle vara hyperaktivt och därför upplevde barnet som hyperaktivt. Samma sak fast åt andra hållet, föräldrarna upplevde att barnet var som vanligt när de trodde att barnet inte fått något socker trots att barnet hade ätit socker.

För att summera det hela utan att ni nu ska ge era barn mer socker då det låter som det inte har någon negativ effekt på deras beteende, det har fortfarande negativa hälsoeffekter. Detta var en korttidsstudie och därför är kan vi inte dra några slutsatser hur socker har kommer påverka barnen på långsikt. Det vi vet nu är ändå att det kan olika anledningar till att ditt barn är “hyperaktivt”. Se situation i det stora hela och inte i bara sockerintaget. Är det kalas, julafton eller en annan aktivitet kommer det påverka ditt barns energinivåer då de kanske har extra roligt. Tänk också på vad du förväntar dig.

Nu vi vet att det inte finns någon korrelation mellan socker och hyperaktivitet så det finns ingen anledning till att förvänta sig det heller. Däremot ska man i största möjliga mån försöka begränsa sockerintaget då ett överskott av socker är den största bidragande till barnfetma.

Barnfetma är ett växande problem som blir allt vanligare i dagens samhälle på grund av kostvanorna och all halvfabrikats mat som konsumeras.

Personligen är barnfetma bland det värsta jag vet och är något som borde tas på mycket större allvar än vad som görs idag. En viktig sak som folk lätt glömmer bort är att ett barn i sig aldrig blir överviktig om inte föräldrar bidrar till det (förutsatt att barnet är friskt och inte använder mediciner som påverkar vikten).

Det är inte barnen själva som handlar hem dålig mat eller tar bilen till McDonalds, utan det är föräldrarna som aktivt gör dessa val för sig själva och sina barn.

Det är ALDRIG ett barns fel att det är överviktigt utan det är ALLTID föräldrarnas fel och det är de som borde få en allvarlig tillsägelse från någon myndighet, exempelvis BVC. Jag lägger inga värderingar i om vuxna människor väljer att misshandla sina egna kroppar med dålig mat och för lite motion (självklart stödjer jag inte ett sådant beteende, men det är ändå vuxna människor som väljer själva) MEN när de överför sina egna dåliga vanor till sina barn, blir jag vansinnig och tycker att det borde vara olagligt att utsätta sina barn för direkt hälsofara.

Jag ser inte varför det ska vara lagligt att ge sina barn diabetets typ 2, högt blodtryck, plackinlagringar i blodkärlen och andra biverkningar som följer med en övervikt.Dessutom mår inte ett överviktigt barn särskilt bra och de kan inte vara del av en normal vardag då deras kondition, uthållighet och styrka är kraftigt begränsad vilket lätt kan leda till att de missar viktiga delar i det sociala spelet under sin skolgång.

En del av en uppfostran syftar till att lära barnen att äta rätt. Man ska ta sig tid att laga mat tillsammans med sina barn så att sunda kostvanor etabliseras redan i tidig ålder. De flesta barn tycker dessutom det är roligt att få ett visst form av ansvar och vara delaktiga (till exempel kan de ansvara för att skala potatisen) medan föräldrarna gör de lite svårare matlagningssysslorna. Under matlagningen kan man diskutera råvarorna och även näringslära på en enkel nivå och förklara vad maten kommer ifrån och varför kroppen behöver den.

Man kan dessutom integrera en rad andra färdigheter på ett roligt sätt som exempelvis matematik (hur många potatisar ska vi skala, vilken form har potatisen och vilken färg) eller svenska (vilken bokstav börjar potatis på) och så vidare.

Både roligt, hälsosamt och lärorikt!

Att bara få hämtmat eller micromat serverat kommer inte bara bidra till övervikt utan även göra barnet mer eller mindre handlingsförlamat när det kommer till ren och skär matlagning, något de sedan förmodligen kommer ha med sig resten utav livet. Det är inte ovanligt att jag träffar på klienter som säger att de inte kan laga mat. De är 30 år gamla men vet inte hur man lagar mat och det tycker jag är riktigt skrämmande.

 

Fitnessakademin_High Quality

http://media.proquest.com/media/pq/classic/doc/3420923451/fmt/ai/rep/NPDF?_s=w77sTBmA3y5rsnHvPEnh%2BUq8i%2Fo%3D
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8277950
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8747098
http://connection.ebscohost.com/c/articles/89562024/effects-sugar-consumption-human-behavior-performance