Synliga magrutor lika med stark mage?

2016-12-01 | Träningsartiklar

the-14-toughest-ways-to-plank

Det är ingen hemlighet att magrutor är eftertraktade men det är inte heller en hemlighet att kosten är den viktigaste faktorn för att få magrutorna att titta fram. Dock är det en skillnad mellan att ha synliga magrutor och ha stark mage. En person med synliga magrutor behöver inte vara stark i magen även om det självklart kan vara så också. Men det är av den anledningen jag skulle vilja lite kort gå igenom hur vi kan på ett säkert sätt bygga en stark mage.

Situps är något gemene man alltid har känt till och ofta är första valet när magrutorna ska fram. Faktum är att situps inte är så lätt att utföra som vi kanske tror och det ger ingen garanti till snyggare mage. Det kan faktiskt vara så att du gör dig själv en björntjänst genom att ta med situps i ditt träningsschema då dålig teknik kan, istället för ge dig snygga magrutor orsaka rygg- och nackproblem.

Situpsen var en gång i tiden det självklar sättet att få hårdare mage och en smalare midja, medan plankor var bara till för golv. Idag är plankan är en utmärkt övning för att träna vår bålstabilitet, särskilt om den körs dynamiskt mot till exempel en pilatesboll. Men för att vi ska våga ta bort en klassiker från vårt träningsprogram måste vi veta varför.

Först och främst så vet vi att situps involverar sex huvudsakliga muskler i buken och benen. Enkelt förklarat så lägger situpsen fokus på den ytliga magmuskualturen av magen och inte hela bålen vilket kan skapa en obalans. Därför är det viktigt att om du väljer att göra situps att du lägger till en ytterligare övning som involverar de djupa magmusklerna och nedre delen av ryggen för att undvika någon form av obalans.

Plankan i olika former är överlägsen situps på det sätt att den involverar fler muskelgrupper. Detta är dock bara sant om du utför övningen på rätt sätt. Plankan ska utföras på tårna, bäckenet nedåt, armbågar och underarmar liggandes längs med backen, och för att aktivt involvera 20 muskler i en isometriskt kontraktion behöver vi spänna magmusklerna i en neutral position. Vad menar jag med det? Jo, att vi inte ska ha böjd rygg utan en rak rygg. Det som plankan erbjuder är träning av de djupare magmusklerna, något som ofta glöms men är så viktigt.

Det finns många olika övningar vi kan utföra för att träna vår mage men det vi i vissa fall missar är att det finns andra övningarna involverar magen statiskt. Basövningar som knäböj, marklyft, militärpress, chins, armhävningar är bara några av de övningar som involverar våra magmuskler och indirekt tränar dom. Det är därför vi egentligen bara behöver en eller två magövningar utöver basövningarna jag nyss nämnde.

heavy-deadlift

Många som vill bli starkare i marklyft, knäböj med mera skulle vinna mycket på att prioritera träning av sin djupa magmuskulatur istället för att bara ligga och kör situps med mera som primärt aktiverar den ytliga magmuskulaturen. Byggstenarna stabilitet, rörlighet, symmetri och balans utgör grunden för att utveckla sina rörelser och förebygga skador. Dessa delar arbetar tillsammans för att se till att fysisk begränsning, obalans och ineffektivt mönster av muskelaktivering inte hindrar dig från att uppnå stagnera eller skada dig från din träning.

Om du aktiverar rätt muskel, i rätt tid och i rätt ordning (tänk marklyft och då mage, lår, rumpa – rygg och inte tvärtom som tyvärr många gör) ökar dina chanser att uppnå din maximala fysiska potential.

Ordet bålstabilitet som allt detta syftar till menas “bålens förmåga att vara stöd för armar och ben när de utsätts för belastning och kraft som att gör att muskler och leder kan prestera i säkra, kraftfulla och effektiva lägen“. Nu förstår ni säkert att vanliga situps eller crunches i en maskin inte lär uppfylla kraven för att kallas bålstabilitets träning men som jag nämnde tidigare så utesluter inte det ena det andra. Har man bara bra kontakt med sin djupa magmuskulatur men ingen styrka eller uthållighet i sin ytliga muskulatur så är det precis lika dåligt. Enda skillnaden blir väl att det är större skaderisk och om man har det omvända förhållandet vilket är mycket vanligare (stark ytlig muskulatur men noll kontakt med sin djupa magmuskulatur).

Oftast börjar man kompensera om man saknar det ena eller det andra. Om en en aktiv (oavsett sport eller även inom styrketräningen) har brister i styrka, rörlighet, koordination, balans, stabilitet eller perception, försöker de omedvetet att hitta ett sätt att uppnå sina mål/få upp hanteln/skivstången, även om deras metoder inte är idealiska ur en biomekanisk synvinkel.

Detta kallas att kompensera och något som är väldigt vanligt på gymmet. Alltifrån bänkpress där man kompenserar med att släppa rumpan från bänken till chins där man svingar igång rörelsen. Kompensation medför att man avvikter från en idealisk teknik, alltifrån väldigt stora avvikelser till mycket små. Detta gäller mer eller mindre alla oavsett nivå. Även elitidrottare kompenserar och det är bland annat min roll som Naprapat att hitta och lägga upp en strategi för att få bukt med dem.

Problemet med kompensation är att även om den till en början kan göra att idrottaren/styrketränande individen tycks behärska en viss teknik, leder den i längden inte till någon optimal eller effektiv prestation/perfekt lyft. Många gånger är det kompensatoriska rörelsestrategier som är det största bakomliggande orsaken till att man inte utvecklas på gymmet. Man kan ha haft goda framgångar på gymmet till en början men  men om man inte i tid tar itu med de kompensatoriska strategierna kan de mycket väl leda till en formsvacka eller försämrad utveckling.

Kompensation förändrar också fördelningen  av belastning på kroppens olika strukturer. Detta kan medföra överbelastningsskador som till exempel inflamation i muskelfästen vilket är väldigt vanligt i framförallt armbågar och knän hos styrketränande individer.

Hur exakt och när exakt detta sker är svårt att säga då alla kroppar är olika. Man kan klara sig bra genom att kompensera men förr eller senare när man ska ge sig på en riktig tung belastning så smäller det för de allra flesta och att man varit skadefri flera år betyder inte det att man inte kompenserar. Ibland kan det verka som om kroppen klarar belastningen bra men efter att ha utsatts för obalansera krafter under flera år, bryts kroppen ner och läks inte. Många har en personlig stil typ jan owe walder i pinigs eller pyros dimas i tyngdlyftning men det är inte samma sak som kompensation så dessa har inte med detta att göra.

Det finns massor att skriva om detta men jag ska försöka att förklara det på ett sammanfattat sätt.

För att förstå detta och få en lite djupare inblick i magens anatomi kommer här en liten kortare sammanfattning över de olika magmusklerna. Vi börjar med den ytligaste (rectus abdominis) och arbetar oss längre in till den djupaste av dem alla (transversus abdominis). Den jag tycker ni läsare ska fördjupa er lite på är den djupa, transversus muskeln.

Magmuskulaturen består av två ytliga muskler och två djupa. Oftast är det den raka ytliga magmuskeln folk refererar till som “magmuskeln” men det finns fler än bara den.

M. Rectus abdominis – är en bred, ytlig och bandformad muskel, som på var sin sida om mittlinjen sträcker sig mellan bäckenet och bröstkorgen. Mer exakt urspringer muskeln med en kort, kraftig sena från blygdbenet och fäster med tre köttiga stråk på femte, sjätte och revbensbrosket. Muskeln böjer bålen och roterar bäckenet bakåt (minskar svanken). Den avdelas horisontellt av längsgående bindvävsstråk (intersectiones tendineae) som ofta är tre till fyra i antal och det är just dessa som bildar “sexpacket” men mer om detta senare.

 

M. Obliquus externus abdominis – är den största av magmusklerna. Muskeln utgår med åtta taggar från utsidan av de åtta nedre revbenen. Muskeln är sammanflätad med m. serratus anterior upptill och m. latissimus dorsi nedtill. Muskelns nedre fibrer löper brant nedåt och fäster på höftbenskammen medans de övre fibrerna löper snett nedåt-framåt och övergår i en senhinna som sammanflätas med m. rectus abdominis i den s.k rectusskidan som kan beskrivas som bindvävsstråk som löper mellan bröstbenet och blygdbenet. Muskeln böjer bålen, lutar den åt sidan, roterar den åt motsatt håll och roterar bäckenet bakåt (minskar svanken). Hos muskulösa individer syns ofta muskelns ursprungstaggar tydligt genom huden och även övergångenlinjen mellan muskel och senhinna på båda sidor aningen under naveln – den s.k atletfickan.

 

M. Obliquus internus abdominis – är en stor solfjäderformad muskel som täcker en stor del av nedre delen av bålen och ligger nästan helt täckt av externus. Muskeln urspringer på höftbenskammen via den ytliga ryggfascian och fäster på de tre nedre revbenen. Även denna sammanflätas med m. rectus abdominis i den s.k rectusskidan. Muskeln böjer bålen, lutar den åt sidan, roterar den åt samma håll och roterar bäckenet bakåt (minskar svanken).


M. Transversus abdominis – är den innersta av magens muskelatur och utgör tillsammans med ryggen kroppens viktiga hållningskorsett. Den urspringer från taggiga utskott på de fem nedre lumbalkotorna via en djup muskelfascia, insidan av de sex nedre revbenen, höftbenskammen och ljumskligamentet. Muskeln fäster sedan (övergår i) den senmanchett som skapats av de övriga magmusklerna. Muskeln har ingen direkt rörelserelaterad funktion utan ansvarar för stabilitet och kontroll. Ni har säkert hört talas om “bålstabilitetsträning” och med det menas grovt förenklat träning av denna muskel och det är detta jag kommer fokusera på i denna artikel.


Nu när vi väldigt förenklat och snabbt gått igenom magmuskulaturens anatomi förstår nog redan de flesta hur och varför ett “sexpack” uppstår men jag tänker ändå gå igenom det.


Som jag nämnde tidigare avdeles den ytliga raka magmuskeln – m. rectus abdominis av flera tvärgående bindvävsstråk. Dessa intersectiones tendineae är tre till fyra i antal (styrs uteslutande av genetiken) och har ett relativt konstant läge. En ligger nivå med naveln, två ligger ovanför och en under.

Den sista intersectiones tendineae är ofta inkomplett eller saknas helt (varför endast vissa kan få åtta stycken “rutor”) som t ex på bilderna i denna artikel.

Muskeln ligger helt ytligt i hela sin utsträckning och syns tack vare sinaintersectiones tendineae tydligt genom huden om fettprocenten är relativt låg. Som regel bildar muskeln en lätt konvex båge framtill, vilken försvinner eller blir konkav under kontraktion. Om bukens innehåll är ökad (fetma, graviditet eller doping) buktar muskeln framåt.

För att få fram ett “sexpack” behövs generellt ingen jättetuff styrketräning av den ytliga magmuskulaturen. Det krävs bara en låg kroppsfettsprocent. Generellt kan man säga att runt 10% kroppsfett räcker för att dessa ska träda fram och synas tydligt genom huden. Vad vi ska prata om i denna artikel är dock inte hur man får ett synligt sexpack utan skillnaden mellan ytlig och djup magmuskulatur.

Nej jag tycker inte alla nu ska sluta göra situps, cablecrunches med mera och enbart fokusera på klassiska bålstabilitetsövningar men jag rekommenderar absolut alla som vill få ut maximalt av sin träning att lägga några minuter på det i veckan i samband med sin övriga magträning. Pratar vi om personer som upplever att de ofta får ryggont på gymmet eller ofta är skadade bör dessa nog lägga mer än bara några minuter.

Dessa kräver dock att man har kontakt och vet hur man aktiverar sin djupa magmuskulatur för att ha någon effekt. Har ni någon kännt att eran lår/rygg har mer att ge i dessa övningar men att ni blir trött i magregionen är det med största sannolikhet för att ni har för svag (eller för dålig kontakt) med era djupa magmuskulatur.

Fortsätt träna er mage men glöm inte bort att de allra viktigaste magmusklerna, de djupa.

Axon_1200x628_Facebook4

20 veckor senare

2016-11-26 | Klienter/referenser

1-hampus-olsson

Hampus klev in på Fitnessakademin vägades 107 kg och med ett midjemått om hela 114.5 cm…

20 veckor senare kliver han ut genom samma dörr vägandes 79 kg och med ett midjemått om 76 cm.

VÄRLDSKLASS 🙌🏻🏁⭐️🏆

axon-pt

Alla älskar godis men alla älskar inte grönsaker

2016-11-24 | Allmänt

Hur mycket vatten bör du dricka varje dag?

2016-11-22 | Kostartiklar

why-drink-water-for-better-health_1

Hur mycket vatten bör du dricka varje dag?

Att en sådan enkel fråga kan vara så svår att svara på. Studier har kommit fram med bra riktlinjer men det är inte alltid de är överens med varandra och det är i sig inte så lustigt då det är många faktorer som spelar in på hur mycket vatten du behöver dricka dagligen.

Vatten är livsviktigt för god hälsa men hur mycket vi behöver dricka varierar från individ till individ. Förhoppningsvis kan denna korta artikel ge dig en tydligare inblick på hur mycket just du behöver dricka varje dag.

Hälsoeffekterna av vatten

Vatten utgör cirka 60 procent av din kroppsvikt och är därmed en av kroppens viktigaste komponenter för en god hälsa. De system som finns i våra kroppar är beroende av vatten, då vatten bland annat reglerar vår kroppstemperatur, transporterar näringsämnen till våra celler och skapar en god miljö för öron-, näs- och halsvävnader, samt så hjälper vattnet till att rensa ur gifter som vi har i kroppen. Om vi lider av vätskebrist kan det leda till uttorkning och om du någon gång skulle hamna i ett sådant tillstånd så kommer du känna att din kropp kommer ha svårt att utföra fungera normalt. Även lätt uttorkning kan sänka dina energinivåer och göra dig trött.  

Hur mycket vatten behöver du?  

För att kroppen ska kunna fungera korrekt är vår uppgift att fylla på med vatten genom maten vi äter men framförallt genom att dricka vatten. Hur mycket vi behöver är som väldigt varierande och beroende av olika faktorer som till exempel; vilket klimat vi befinner oss i, hur mycket vi svettas, träning och så vidare.

När vi blir törstiga vet vi att vi inte har druckit tillräckligt, sanningen är att när vi känner att vi är törstig så har vi uppnått ungefär 1-2% vätskebrist. För att sätta det i ett perspektiv som gör det tydligare så innebär 4% vätskebrist att vår muskelstyrka börjar att sjunka samt att vi kan känna av lättare krämpor men innan vi har nått dessa 4% har vår muskeluthållighet och aerobiska kapacitet minskat.

För att avvärja uttorkning och se till att din kropp har en bra vätskebalans så kan det vara en bra idé att ha med sig en vattenflaska när du jobbar plus att du dricker minst ett glas vatten till dina måltider. Se även till att dricka vatten före, under och efter träning.

Men det finns även andra källor till vatten. Vi behöver inte enbart förlita oss på vad vi dricker för att möta våra vätskebehov utan vad vi äter fyller också en betydande del av våra vätskebehov. I genomsnitt ger mat cirka 20 procent av det totala vattenintag vi behöver ha dagligen, självklart beror det på vad vi äter men om du mycket frukter och grönsaker som till exempel vattenmelon och spenat så innehåller de runt 90 procent eller mer i vattenvikt. Dock är vatten fortfarande ditt bästa alternativ eftersom det är kalorifritt, billigt och lättillgängliga. Om om du dricker tillräckligt med vätska så att du sällan känner törstig och urinen är färglös eller ljusgul så ligger du på en bra nivå.


Tänk dock på att, även om det är ovanligt, så är det fortfarande möjligt att dricka för mycket vatten. När njurarna inte kan utsöndra överskottsvattnet som innehåller elektrolyter men andra ord mineraler så blir blodet utspätt, vilket resulterar i låga natriumnivåer, ett tillstånd som kallas hyponatremi. Uthållighetsidrottare, såsom maratonlöpare som dricker stora mängder vatten, löper högre risk för hyponatremi. Men generellt är det väldigt sällsynt att friska vuxna människor som äter och har en hälsosamlivsstil dricker för mycket vatten.

axon-pt

 

Axons proteingröt

2016-11-15 | Recept

oatmeal

Axons Proteingröt

  • 1 skopa proteinpulver
  • 2 dl havregryn eller fiberhavregryn
  • 4 dl vatten
  • 1 msk chiafrön
  • 1 tsk kanel
  • Banan
  • Blåbär
  • Hallon
  • Kokosflingor

Koka upp vatten och tillsätt havregryn, linfrön och salt i en liten kastrull. Låt sjuda på svag värme i 2-3 minuter under omrörning. Rör ner proteinpulvret och chiafrönen i slutet av tillagningen och rör om. Toppa med kanel, skivad banan, bär och kokosflingor.

Supergott som frukost, mellanmål eller som ett återhämtningsmål efter träning.

axon-pt